Ekologiskt

VAD ÄR EGENTLIGEN EKOLOGISKT?

Bra fråga. Just nu är det någon form av överenskommelse rörande vad som krävs för att ett jordbruk ska räknas som hållbart och giftfritt. Ett gäng organisationer har tagit på sig att avgöra vad som är ekologiskt eller inte. De har satt sina egna kriterier och kontrollerar att tillverkarna uppfyller dessa. När tillverkarna gör det (och dessutom betalat kontrollorganet), äras produkten med organisationens logga och konsumenten slipper besöka alla bönder för att själv avgöra om den tycker att maten är värd att ätas eller inte. Att logga saknas innebär inte att produkten automatisk är dålig. Att någon har skrivit "ekologisk" på en lapp innebär inte att den är det. Att maten serves i bruna papperspåsar avslöjar att maten serveras i bruna papperspåsar men det säger ingenting om hur grönt innehållet är.
Det allra bästa är att odla sina egna grönsaker, eller dumpstra, men om det känns svårt så tror jag att ekologisk märkning är det bästa vi kan konsumera just nu. Det innebär inte att det är perfekt.

Naturskyddsföreningen har skrivit superbra om ekologiskt och märkningar:
http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/eko/8-satt-att-doda-myter-om-ekologiskt

Hos Mögel är i princip allt ekologiskt. Undantagen är saltet och tempehens startkultur.

Varför har då Mögel ingen fin KRAV-logga på bilen? Det är för att jag valt att inte betala för att bli kravmärkt och anledningen till att jag valt det är att kravmärkningen inte säger så mycket när den är kopplad till en restaurang. KRAV vill uppmuntra restauranger (som generellt är fruktansvärt dåliga på hållbarhet) att påbörja sitt miljöarbete och därför har organisationen olika nivåer på märkningen. För att uppnå den lägsta nivån krävs: "Ett KRAV-märke: Minst 25% av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EU-ekologiska/MSC/-märkta produkter.* Alternativt, minst 15 livsmedel byts ut till KRAV-certifierade/EU-ekologiska/MSC-certifierade". Nivå 2 kräver 50% och nivå 3, 90%. Kanske är det här en bra strategi för att få restauranger som annars struntat helt i att köpa eko, att i alla fall köpa några ekologiska produkter. Personligen blir jag dock, både ur konsument- och restaurangägarperspektiv, lite sur. Konsumentjag trodde att kravmärkningen skulle ställa samma höga krav på restaurangmaten som den gör på bönderna. Om jag hade läst på så hade jag ju klart och tydligt sett att så inte är fallet och kunnat fråga de restauranger jag besöker vilken märkningen de har och vilka ekoprodukter de har, men det kräver som sagt att jag har läst på om hur det funkar, vilket jag nu har, men hur många av oss gör det? Poängen med en märkningen med hög trovärdighet är kanske ändå att vi ska kunna slippa läsa på. Som restaurangägare med i princip 100% ekomärkta produkter blir jag lite sur på att andra restauranger kan skylta med en logga med hög trovärdighet samtidigt som de har betydligt färre ekoprodukter än vad jag har. Jag kan ju välja att gilla läget och betala kontrollavgifterna men det skulle då innebära högre kostnader och mer administration för något jag redan gör och redan har höga kostnader för samtidigt som det inte ger mig någon högre trovärdighet hos den konsumentgrupp som verkligen har koll.
Fråga gärna mig och andra restauranger vilka ekoprodukter de har. Om du bjuder in matförsäljare till hållbara evenemang, be att få se deras kvitton.

MEN VARFÖR SKA VI EGENTLIGEN HANDLA EKOLOGISKT?

Kemikalier?!
Många väljer att äta ekologiskt när de blir föräldrar och plötsligt blir livrädda för att deras barn ska få i sig kemikalier och samtidigt börjar bry sig om ifall jorden kommer att kunna förse människor med mat och rent vatten även efter dess att deras egna livstider tar slut. Tanken på att äta bekämpningsmedel som är till för att döda insekter och svampar är kanske inte jättetrevlig. Är det farligt? Vad vet jag.

Jag tycker istället att det är läge att fundera över:
Varför är ekologiskt dyrare? Varför odla eko när konventionella skördar kan ge större avkastning?
Vårt nuvarande jordbruk med enorma fält där det mil efter mil, år efter år odlas samma sak klarar sig inte utan tillförsel av energi. Ju mer energi du tillför ju större skördar kan du få. Energin som stoppas i marken måste komma någonstans ifrån, t ex från gruvor där det bryts fosfor. Det växer inte nya fosforgruvor vilket innebär att när de gruvor som vi använder idag är tömda är det slut på fosforfesten.

Kväve är ett annat ämne som behövs för att vår mat ska växa. Kväve finns i luften och utvinns med hjälp av enormt energikrävande processer för att sedan stoppas in i jordbruket - ett jordbruk som använder betydligt mer energi för att skapa ett ett kilo mat än vad själva maten innehåller. Hur går det här ihop och hur f*n kan det då vara billigare? Jo, det går ihop med hjälp av vår tillgång till energi i flytande form - olja! Kanske tycker du att bensinen har blivit dyr men faktum är att den är fruktansvärt billig. Olja är organisk materia som har pressats samman under miljoner år. Det finns inte så mycket olja kvar. De senaste typ 100 åren har vi bränt upp energi som det har tagit jorden miljoner år att spara ihop till. Mänskligheten har de senaste åren befunnit sig i ett oljerus, som en galen utekväll där hela årslönen har spenderats och nu närmar sig småtimmarna. Insikter om räkningar som behöver betalas och mat som behöver köpas börjar dyka upp i, det något dimmiga, medvetandet.